justanothernovelbyme

Att komma in på Fashion and Design school i London var en av dom bästa sakerna som har hänt i mitt liv. Det här var min dröm, och inte nog med det hade min bästa vän Caroline kommit in också. Vi har varit vänner sen barnsben och delade samma intresse, vilket var fashion and design. Vi hade bestämt oss för flera år sedan att vi skulle öppna en butik bland Londons shopping gator och sy och designa våra egna kläder. Det var inte långt kvar nu tills vi skulle åka till London, vi hade bara en dag kvar i skolan och samma dag skulle vi åka. Jag kände mig lite nervös men mest glad, jag visste att det skulle gå bra för det här var ju trotts allt min dröm. Jag och Caroline skulle dela lägenhet tillsammans, och vi var båda väldigt ivriga med att komma iväg.

En dag senare:
Dagen var här! Dagen vi skulle åka men det var fortfarande en dag i skolan, och jag var tvungen att säga hejdå till alla här hemma. Jag gick upp ur sängen och satte på mig svarta jeans och och en blus. Sedan gick jag ner i köket och rostade en mack och hällde upp juice i ett glas. Jag satte mig vid köksbordet och min mamma kom in i köket.
"Hej älskling, vill du ta en lunch med mig inne i stan efter skolan? Det är ju din sista dag här"
"Självklart, jag ringer dig när jag har slutat så kan vi mötas upp någonstanns."
Jag la mitt glas i diskhon och gick ut ur köket och in på toaletten där jag sminkade mig och fixade till mig. Sedan hämtade jag min väska och kollade snabbt på min mobil och såg att jag behövde skynda mig om jag inte ville missa bussen, jag hade även ett sms från Caroline men det fick jag läsa senare nu behövde jag springa till bussen.
"Hejdå mamma, jag går nu, jag smsar eller ringer senare!" ropade jag högt men hann inte höra vad hon svarade för jag hade redan smällt igen dörren med en hård smäll och jag började små springa mot bussen. Jag kom precis i tid och jag satte mig långt bak i bussen och tog fram min ipod och stoppade in hörlurarna i öronen. Musik på morgonen var bland det bästa jag visste. Sedan tog jag upp mobilen och klickade upp Carolines sms. "Dagen är här! Dagen vi flyttar till London! Kan du fatta att det händer!" Jag började små skratta lite och knappade in ett svar. Några minuter senare stannade bussen till vid Carolines busshållsplats och jag kunde se hennes mörka hår framme vid chaffören. Hon såg mig inte först men sen fick hon ett leende på läpparna och skyndade på sina steg, hon satte sig på sätet bredvid mig och jag drog ur mina hörlurar ur höronen.
"Hej Allie, gud vad skönt det ska bli att komma här ifrån. Du förstår inte hur glad jag är att vi båda kom in."
"Haha, jo tro mig det gör jag."
"Har du pratat med Nate ännu?"
"Nej inte ännu, men jag ska väl ta och göra det ikväll"
Nate var min pojkvän och en av min och Carolines närmstavänner.Vi hade varit vänner långt innan vi började dejta, men båda jag och Caroline hade haft en chruch på honom innan vi blev kompisar. Sen blev vi vänner och då gillade vi båda honom men som vänner såklart. Men för ungefär ett år sedan hade vi börjat dejta jag och Nate och jag hade gillat honom väldigt mycket. Men på senaste tiden hade mina känslor för honom svalnat. Jag gillade honom fortfarande men inte alls som en pojkvän utan mer som en vän. Men jag visste att om jag skulle göra slut skulle vi inte kunna vara lika bra vänner som förrut. Jag fick dåligt samvete men jag ville verkligen inte förlora honom. Han var så snäll och gullig och bara helt fantastisk.
"Du måste ju prata med honom! Vi åker ju förfan ikväll, om inte du gör det gör jag det!" Caroline väckte mig ur mina tankar.
"Jag ska prata med honom ikväll, jag lovar"
Vi var framme vid skolan och vi hoppade av bussen och gick upp för trappan mot skolan. Det var mycket folk utanför som rökte och bara pratade. Jag försökte undvika så mycket folk som möjligt för jag hade ingen lust att stanna och prata. Jag ville bara att den här dagen skulle vara över. Vi gick till våra skåp och tog ut engelska boken eftersom vår första lektion var engelska, och som tur va var det våran sista också. Vi hade bara en lektion idag men den var två timmarlång. Jag skyndade mig in i klassrummet och satte mig lång bak i ena hörnet och Caroline kom efter mig och slog sig ner i bänken bredvid. Dagen flöt på, och snabbare än vad jag trodde ringde klockan och vi kunde gå hem. Jag skyndade mig till skåpen och smsade mamma att hon skulle möta mig vid kina restaurangen vi alltid brukade äta finaremiddagar på. Sedan blev det ett stort kramkalas vid mitt skåp och jag sa hejdå till mina kompisar. Sedan skyndade jag mig iväg för att möta upp mamma.

"Så har du pratat något med Nate? Kommer han över innan du åker?" Vi hade nästan ätit upp all matoch jag var proppmätt.
"Han kommer över strax så vi borde nog röra på oss"
"Okej vad bra, jag har köpt fika som vi kan äta om ett tag"
Vi betalade notan och gick mot bilen, vi satte oss i bilen och började köra hem. När jag kom in innanför ytterdörren sprang jag in på mitt rum och kollade så allt var packat, vilket det var. Jag hade en stor resväska och jag skulle antagligen behöva betala övervikt.
"Allie, du har besök!" Ropade mamma glatt nerifrån hallen.
Jag gick ner, och i köket satt Nate.
"Hej älskling" sa han och kollade mig i ögonen.
"Hej" Jag satte mig mitt emot honom på en av köksstolarna och mamma dukade fram bullar och läsk. Sen satte hon sig ner bredvid mig och vi satt och små prata och skratta medan vi åt.
"Kom, vi går upp på mitt rum nu."
"Sure, tack för fikat Marie"
"Det va så lite så Nate"
Vi gick upp på mitt rum och la oss i sängen
"Jag kommer sakna dig väldigt mycket Allie"
"Jag kommer sakna dig väldigt mycket också Nate" Sa jag och lutade huvudet mot hans bröst, han la armen runt mig och kysste mig på huvudet.
"Men vi kommer ses snart va? Vi kan klara det här, jag kan komma och hälsa på så ofta jag kan, om du vill såklart?"
"Såklart jag vill!" Sa jag men jag lät inte helt övertygande. Jag visste ju inte riktigt vad jag ville, men jag visste att jag inte ville förlora honom. Vi låg där ett bra tag och sen ringde min mobil, CAROLINE stod det med stora bokstäver.
"Hej Allie, kan jag komma över nu?"
"Ja vi åker om en timme så kom över om ett litet tag, Nate är här."
"Okej jag kommer!" Jag kollade på Nate och hans läppar närmade sig mina. Vi kystes och sedan lutade jag mig mot hans bröst igen. Ett litet tag senare hörde jag att det plingade på ytterdörren, och bara några sekunder senare dök Caroline upp i mitt rum. Det var nu dags att säga hejdå till Nate.
En timme senare satt vi i bilen, jag, Caroline och min mamma. När vi kom fram till flygplatsen kramade jag om mamma hårt och hon började såklart gråta. Jag försökte hålla mina tårar inne, men tillslut lät jag några tårar rinna ner för mina kinder.
"Jag ringer så fort vi kommer fram, och du kommer knappt hinna sakna mig innan du kommer och hälsar på mamma"
"Jag vet, men det är ara så jobigt att min dotter ska flytta till England, men du har rätt som vanligt, jag kommer snart och hälsar på er båda."
Caroline kramade om min mamma och vi började gå mot in checkningen. Vi checkade in och började gå mot våran gate.

"Kan vi snälla köpa något på Strabucks innan vi går på flyget" frågade Caroline och jag nickade, vi gick mot Starbucks och beställde varsin kaffe.
"Vi måste gå mot gaten nu" Ropade jag till Caroline som stog och öste ner socker i sin kaffe.
"Okej okej jag kommer" Ropade hon tillbaka, och jag började gå lite långsamt så hon föstog att vi behövde gå nu. Hon sprang ikapp mig och vi bordade flyet. Vi hamnade bredvid varandra ungefär i mitten av planet.
"Tänk, nu sitter vi på planet mot London, LOOONDON!" sa Caroline ch jag började fnissa lite. Sen stoppade jag in mina hörlurar i öronen och jag somnade. Jag vaknade till av att någon knuffade mig hårt i sidan.
"Vad vill du nu då Caroline?" Frågade jag med en irriterad röst.
"Vi ska snart landa och du har sovit hela vägen"
"Jag var trött"
"Okej men nu är vi i London, så nu får du inte somna om"
Jag kände att planet började förbereda för landning och tio minuter senare hade vi landat. Caroline började hoppa upp och ner i sitt säte och jag kollade tröttsamt mot henne. Till slut kunde vi gå av planet och vi gick för att hämta vårat bagage. När rullbandet äntligen började röra på sig, var min rullväska bland dom första som kom.
" Varför ska du alltid ha tur för Allie! Jag kommer få min väska sist som vanligt"
"Äh vem bryr sig, vi är i London nu!"
"Äntligen börjar du piggna på dig lite, det var på tiden"
Jag skrattade till lite och knuffade sedan till henne i sidan.
Caroline hade rätt, nästan sist av alla väskor kom hennes och vi kunde äntligen ta en taxi till vår lägenhet. Det här kunde inte bli annat än bra. En egen lägenhet i London, gå på Fashion school, och få bo med min bästa vän, vad kunde möjligtvis vara bättre tänkte jag medans vi körde mellan Londonsgator. Just då hade jag ingen aning om hur mycket mitt liv skulle förändras under bara några veckor.